Inlägg publicerade under kategorin Tankar

Av Emmelie Nilsson - 18 augusti 2008 11:16

Idag är en sån där meningslös dag. Jag är helt paralyserad bara för att jag vet att Folksam kanske hör av sig idag.

Mobilen är knäpptyst. Jag har med mig den överallt (in i badrummet när jag duschar), jag har provringt till den tre gånger bara för att försäkra mig om att den inte är på ljudlös och jag håller den faktiskt i en hand nu medans jag försöker skriva ett inlägg med den fria..

Varför? För att jag MÅSTE ha jobbet. Uppenbarligen verkar jag tro att det ska gå bättre bara för att jag har mobilen med mig hela tiden, dock känner jag mig rätt säker på att jag inte får det. Bara en känsla jag har.

Plan B? Jag har ingen.. När jag var yngre sa jag att jag förmodigen skulle sluta i ett mörkt rum, lyssnandes på musik med en gitarr i ena näven och en JD i den andra. Ja just nu ser jag ingen annan utväg. Här i Kramfors finns inga jobb, jag har inte sökt nån skola och jag har skulder, (kastade bort ett år på högskola) och boende att betala varje månad.

Usch. Jag klarar inte av sånt här. Jag känner mig värdelös när jag inte gör något av mitt liv.


Så. Då borde jag kanske ta och göra nåt annat för att rensa huvudet? Synd att det spöregnar ute, jag har satt upp mig på tvättid närmaste tre timmarna och mina vänner verkar vara borta med vinden..

Får lov att gå hem till min lägenhet sen i vilket fall för att packa lite.

Av Emmelie Nilsson - 14 augusti 2008 10:46

Det här med småprat är fan inte enkelt. Kommer ni ihåg inlägget jag skrev om hissprat för några månader sedan? Nu har jag kommit på en ännu jobbigare situation:

Föreställ er att ni sitter vid ett bord på ett café och alla andra bord är upptagna. Så kommer det ett tydligt nyförälskat par in i lokalen med en bricka fylld av kaffe, bakelser och annat som hör till. Så letar dom febrilt efter någonstans att sitta och inser snart att dom är tvungna att sätta sig vid samma bord som någon annan. Självklart väljer dom bordet jag sitter vid.

Så sitter vi där, jag och det nyförälskade medelålders paret. Jag sitter knäpptyst eftersom jag inte känner dem och de sitter också tysta eftersom de inte kan prata om vad som helst när det sitter en fritt främmande människa framför dom och knaprar på en bulle.

Hur gör man nu? Pratar om väder och vind eller fortsätter man sitta tyst och vacklande möta varandras blickar lite då och då bara för att allt blir så krystat?


Sen finns det ett dilemma till! Om det nu helt plötsligt blir ett bord ledigt lite längre bort, ska man flytta sig dit eller sitter man kvar på sin plats? Å ena sidan får dom sitta ensamma, å andra sidan känns det som att dom tror att deras sällskap inte duger eller att jag har något emot att sitta med dem.

Av Emmelie Nilsson - 11 augusti 2008 20:37

Det är intressant med folk som kommenterar bloggar utan att kunna stå för vem man är..

Här är det någon stackars själ som tycker att det är "pinsamt" att jag kallar Mathias för "Prinsen" i mina inlägg och påstår att jag på så vis härmar Blondinbella. Om det nu är så pinsamt att läsa min blogg kan du ju faktiskt låta bli? Det måste ju finnas någonting som lockar eftersom du går in och läser den?

Och varför skulle jag på något sätt härma Blondinbella? Vad jag vet så kallar hon sin pojkvän för Nils, inte Prinsen?

Jaja.. Roa dig med att kommentera min blogg anonymt du, jag gillar det! Blir mer spännande så.. Och du! Han är faktiskt min prins, försök hitta en egen så kanske du hänger med..


Annars då? Lena, Mia, Robin och Andreas sitter just nu och kollar på film. Jag ligger hemma och mår allmänt dåligt. Hoppas verkligen att jag inte blir sjuk nu, måste jobba de här sista dagarna om jag ska få ihop några pengar alls för augusti..


Nej, om jag ska ta och kramas lite med PRINSEN och käka lite godis.

Av Emmelie Nilsson - 15 juli 2008 21:32

Jag såg en människa dö idag.

Det vill jag aldrig uppleva igen.

Av Emmelie Nilsson - 13 juli 2008 14:30

Minns ni inlägget jag skrev om Elin?

Att jag ville att hon skulle få ett positivt intagningsbesked, en lägenhet och pengar? Igår fick hon reda på att hon kommit in på en utbildning i Sundsvall!

Grattis hjärtat!

Nu håller hon på att söka lägenhet för fullt så nu håller jag tummarna för att hon får den hon satt upp sig på!


Kanske är det så att min blogg har förvandlats till någon slags portal till önskelandet? Att alla önskningar som skrivs här slussas vidare? Jag vill i alla fall tro det så så fort jag önskar mig något så får jag helt enkelt printa ner det här. Värt ett försök eller hur?


Vad önskar ni er?


Av Emmelie Nilsson - 11 juli 2008 19:10

FATTAR DU VAD BÄSTIS KODEX INNEBÄR ELLER?


HON SKULLE ALDRIG VARA MED DIG EFTERSOM DU REDAN VARIT PÅ MIG.


Bara så du vet..

Av Emmelie Nilsson - 7 juli 2008 22:54

JAG - ÄLSKAR - DIG.

Det är bara ord, men ändå betyder de så mycket. Jag är inte någon som slänger dom orden runt mig, utan säger det till dem jag verkligen älskar och då jag verkligen menar det. Elin är en person som jag älskar så där innerligt och djupt. Henne skulle jag kunna offra mitt liv för - utan tvekan. Jag vet att hon älskar mig också, men hon säger det inte särskilt ofta. Är det fel?

Jag och Mathias har varit tillsammans i drygt två månader. Han har inte sagt att han älskar mig ännu, och jag har inte heller sagt det. Det finns folk som verkligen hakar upp sig på det. Folk som tror att vårat förhållande inte är seriöst bara för att ingen av oss sagt de där tre orden.


Jag vet med säkerhet att Elin älskar mig, och hon vet exakt när hon ska säga det. Hon säger det vidrätt tillfällen när jag verkligen behöver höra det och det är just därför det betyder så mycket.Jag vet även att när, eller om, Mathias säger det till mig så menar han det verkligen. Då vet jag att det inte ärnågot han bara slänger ur sig, utan att det finns tyngd bakom orden.Hellre sällan och mena det, eller ofta och göra det till något vardagligt.


Sedan finns det tre ord till.

JAG - HATAR - DIG

Jag har sagt det en enda gång i mitt 20-åriga liv och det var till min lillasyster.Jag kanske var tolv år eller något och hon drev mig till vansinne, till slut kom bara orden ur min mun.

Jag hatar dig Emmi.

Jag har förmodligen aldrig mått så dåligt för ett agerande förut och jag minns att jag grät i flera timmar inne på mitt rum. Hon brydde sig inte överhuvudtaget och när jag till slut tog mod till mig för att be om förlåtelse tittade hon på mig som om jag var dum i huvudet. Hon förstod inte varför jag var så upprörd, hon visste ju att jag inte menade det. För mig var det jättejobbigt och det var lika jobbigt när hon sa samma ord till mig ett år senare. Det kändes som om hon slet ut mitt hjärta ur kroppen och krossade det mellan fingarna.

Man hatar inte sin syster var det enda jag tänkte på.

Tur att jag ändå vet jag betyder mycket för min lillasyster och att hon inte menade vad hon sa. Det är nogpå grund av de där orden hon sa till mig för sju år sedan med de svartaste ögonen jag någonsin skådat somgjort att jag aldrig någonsin uttryckt mig så igen. Att hata och att älska är för mig mycket starka ord. Hur ser ni på saken?

Av Emmelie Nilsson - 23 juni 2008 18:54

Tänk om man kunde måla sitt framtida liv. Som en tavla du hänger upp på väggen.. Då skulle min vara rosa med en massa hjärtan och annat fint. Och så en katt förstås, för jag vill verkligen ha en katt.




Jag målar idag! Folk sover, kollar på fotboll och slöar så då målar jag. Det är förbannat avslappnande. Slänger upp bilder senare.

Skapa flashcards